ibland får jag för mig att fundera i lite annorlunda banor... Jag är inte riktigt som andra tror jag: Vad är en god morgon? Är det God som i gott/ont eller gott/äckligt? hmmm.... ja gott vs. äckligt kan jag förstå, det har väl de flesta råkat ut för! haha när man vaknar efter en fest och kvällen började med grillchips och slutade med leons på väg hem... DEN morgon andedräkten kan klubba en säl på flera mils avstånd! Så då måste väl god morgon stå för om de dagar omgivningen inte svimmar när man andas på dom! Eller?
Men om det är gott vs.ont så har väl de flesta ganska onda mornar? Efter 30 börjar morgon stelheten sätta in... de flesta pustar o stånkar de första stegen mot badrummet... För mig brukar det ta någon timme innan kroppen är i gång och nattvärken flytt, ibland mindre ibland mer... Fast det vore ju inte skoj att säga "ond morgon allihopa! Sovit ont?" Neeee, så kan det ju inte vara.... Är det gott vs. ont som i demoner och små djävlar kanske? I såfall är nog alla mornar goda! Jag har inte sett något oknytt här... Katten har visserligen markerat för konstiga "besökare" ibland.... det kanske är en o annan demon då... Stackarn far runt som en blixt och stirrar på ett hörn eller en vägg precis som någon står där, alltid blicken stirrandes uppåt i mänsklig ögonhöjd så att säga. sååå... ja det kanske kanske finns något i det då? Jag får nog summera min morgon som god iallafall! Katten sover lugnt, tapeterna sitter kvar fast jag andas på dom, kroppen gör varken mer eller mindre ont än andra mornar (fast jag ska nog smyga ut och hälsa på tandborsten i alla fall, innan Bobo vaknar, för säkerhets skull lixom) ;-) God Spearmint morgon på er allihop!
Tack o hej
Leverpastej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar