senaste veckan har jag pendlat en hel del. Fick i mig lite för mycket salt förra helgen o det märktes omgående! Väger mig fortfarande varje dag även om jag inte skriver. Det är inget kul att skriva 8 hg upp, 3 hg ner, 2hg upp 6 hg ner... osv så länge som det ligger över min lägsta nivå. I alla fall när det beror på saltslarv så det är vätska som ligger där o skvalpar. Tror att det var jag som tappade bort att kryddblandningen jag blivit förtjust i ingår salt och det blev lixom mer o mer av den varje dag istället för lite då o då... dessutom använder inte grabben seltin när han lagar mat. Sen hjälpte det ju inte att det blev 5 grönsaksdagar i rad heller... Men jag lyckades få igång magen igår efter en nästan helstrejk i en vecka (dom små harpluttarna som ynkade sig ut i tisdags räknas knappt), och det är skönt! Mindre skönt är att min lingonvecka började i torsdags kväll och det kan ju ha bidragit till tjallet på vikten oxå...
Morgonens vikt: 97,9 :-)
Min resa mot mål!
lördag 27 april 2013
fredag 19 april 2013
Dag 81
Nu känns skitveckan jag hade väldigt långt borta! Jag har nu hållit på 11 veckor, det har gått lite upp o ner fast mest ner förstås. Jag har ett jäkla fokus på mitt mål, visst "fuskar" jag i bland men jag försöker att fuska rätt så gott det går. Till tacos t ex så får jag egentligen inte äta bröd eller chips eller majs men jag har valt att 2 st tacotubes eller båtar som vi säger, är tillåtet för mig. lika så 2 tsk majs. Det är mitt val som gör att det känns mycket lättare, jag anser att en liten begränsad mängd som är bestämd i förväg är mycket bättre än ett oplanerat frosseri när det brister. Ja och den filosofin verkar ju funka eftersom jag räknade ut att mitt snitt är på 1,4 kg i veckan!! Eller lite drygt 2 hg/dag! sanslöst!!!
Morgonens vikt: 98,8!
Morgonens vikt: 98,8!
torsdag 18 april 2013
onsdag 17 april 2013
Dag 79
Snart spricker jag!!! Jag är så jäkla glad så det kan ni inte ana! För det första (detta kommer låta urfånigt för er smalisar där ute) i går på dansen så fick jag syn på något jag inte sett på många år... vi har en hel spegelvägg som jag står framför när jag dansar/undervisar. och jag såg luft mellan låren när jag dansade.... alltså mina lår har blivit mycket mindre så de gnider inte konstant mot varandra... Lycka!
I dag klev jag upp på vågen i spänd förväntan och mina drömmar infriade sig!!!!!!
Morgonens vikt: 99,8!!! fattar ni hur glad jag är??!?!?
I dag klev jag upp på vågen i spänd förväntan och mina drömmar infriade sig!!!!!!
Morgonens vikt: 99,8!!! fattar ni hur glad jag är??!?!?
tisdag 16 april 2013
dag 78 eller "dagen efter en skitvecka"
Början av förra veckan var bra, jättebra faktiskt
tisdag 100,7
onsdag 100,2
torsdag 100,5 :-(
fredag 100,5 :-(
lördag 100,6 :-(
söndag101,0 :-( :-(
måndag101,2 :-( :-( :-(
Idag tisdag: 100,2!! Yes!! Nu är vi på banan igen!
Vad gjorde jag för att få uppgången då? jo jag tror att dels så sjönk jag för fort dagarna innan pga att jag helt enkelt inte ätit den mängd jag behöver så förbränningen gick ner på noll. Dels så har jag druckit väldigt slarvigt. Men framförallt, jag har slutat vara hungrig och struntat i vad jag borde göra (typ äta regelbundet, lite men ofta). Allt blir en ond cirkel, ju mindre jag äter, ju mindre vill jag äta, fantasin att variera maten tar slut och då är det inte ens roligt att äta alls... Inser att oron över min pappa kanske påverkar mig mycket mer än jag tror. På utsidan och när man pratar med mig så ger jag nog intrycket att det är lugnt, att jag är stark och på något sätt väldigt saklig. Jag känner själv att jag ibland kanske låter som att det är bearbetat och jag kan prata om det utan att vara nämnvärt påverkad. Men inuti... hå hå jaja inuti blåser det storm, inuti skriker jag, inuti gråter jag, inuti är jag skiträdd. Men jag vet att pappa är rädd, jag vet att pappa behöver mig som en klippa i hans stormiga hav. Han fanns inte när jag behövde som liten men jag kan finnas för honom nu, han behöver mig. Jag behöver finnas för honom för min skull... När jag sitter i timtal med honom på sjukhuset så pratar vi, mycket om ditt o datt men ibland dyker små guldkorn upp, små viktiga saker för mig, kanske ett ögonkast som säger mer än ord, eller ett blixtsnabbt svar som visar att ingen eftertanke behövdes utan svaret kom från hjärtat. Såna tillfällen kan ge mig svar på frågor jag inte vågat/kunnat ställa utan att vi ens pratar om just det... svårt att förklara men viktigt för mig. Att växa upp utan pappa, att veta redan som liten att ett annat barn tagit min plats. Ett barns logik är inte samma sak som vuxnaslogik, i min värld så var jag så värdelös att min pappa fick adoptera ett bättre barn. Mamma gjorde sitt bästa för att förklara hur det var men som sagt barn tolkar på sitt eget vis och jag berättade inte för någon vad jag tänkte. Men att i vuxen ålder för första gången få höra förklaringen, att det inte var hans val riktigt men för husfridens skull fick han göra valet att avstå kontakt. Han har mycket noga talat om detta, och bara det att han ringde mig direkt när hans fru gått bort gjorde att jag kunde acceptera det som sanningen, att han inte frivilligt valt det om han kunnat göra annorlunda. Nu o då kommer små saker, små ord och gester som bekräftar att det inte bara är ord. Att som vuxen för första gången få ett SMS där det står jag älskar dig från sin pappa... det är stort! jag grät... jag grät av glädje, av att jag kände mig fånig för hur jag reagerade... Jag är glad över att han gång på gång talar om att det betyder något att jag kommer, att han känner att jag är hans största stöd i detta. Det betyder så mycket! Ibland pratar vi inte alls, bara sitter tysta men det är aldrig en besvärande obekväm tystnad. Vi bara njuter av att vi nu har chansen att umgås som far o dotter. Vi behöver bara öva lite.... vi har ju inte varit här förut lixom, detta är nytt för oss men vi lär oss tillsammans...
Detta inlägget vart inte det jag tänkte när jag började men det behövde skrivas ner tydligen, jag berättar oftast inte vad jag tänker men idag behövde ventilen få öppnas...
tisdag 100,7
onsdag 100,2
torsdag 100,5 :-(
fredag 100,5 :-(
lördag 100,6 :-(
söndag101,0 :-( :-(
måndag101,2 :-( :-( :-(
Idag tisdag: 100,2!! Yes!! Nu är vi på banan igen!
Vad gjorde jag för att få uppgången då? jo jag tror att dels så sjönk jag för fort dagarna innan pga att jag helt enkelt inte ätit den mängd jag behöver så förbränningen gick ner på noll. Dels så har jag druckit väldigt slarvigt. Men framförallt, jag har slutat vara hungrig och struntat i vad jag borde göra (typ äta regelbundet, lite men ofta). Allt blir en ond cirkel, ju mindre jag äter, ju mindre vill jag äta, fantasin att variera maten tar slut och då är det inte ens roligt att äta alls... Inser att oron över min pappa kanske påverkar mig mycket mer än jag tror. På utsidan och när man pratar med mig så ger jag nog intrycket att det är lugnt, att jag är stark och på något sätt väldigt saklig. Jag känner själv att jag ibland kanske låter som att det är bearbetat och jag kan prata om det utan att vara nämnvärt påverkad. Men inuti... hå hå jaja inuti blåser det storm, inuti skriker jag, inuti gråter jag, inuti är jag skiträdd. Men jag vet att pappa är rädd, jag vet att pappa behöver mig som en klippa i hans stormiga hav. Han fanns inte när jag behövde som liten men jag kan finnas för honom nu, han behöver mig. Jag behöver finnas för honom för min skull... När jag sitter i timtal med honom på sjukhuset så pratar vi, mycket om ditt o datt men ibland dyker små guldkorn upp, små viktiga saker för mig, kanske ett ögonkast som säger mer än ord, eller ett blixtsnabbt svar som visar att ingen eftertanke behövdes utan svaret kom från hjärtat. Såna tillfällen kan ge mig svar på frågor jag inte vågat/kunnat ställa utan att vi ens pratar om just det... svårt att förklara men viktigt för mig. Att växa upp utan pappa, att veta redan som liten att ett annat barn tagit min plats. Ett barns logik är inte samma sak som vuxnaslogik, i min värld så var jag så värdelös att min pappa fick adoptera ett bättre barn. Mamma gjorde sitt bästa för att förklara hur det var men som sagt barn tolkar på sitt eget vis och jag berättade inte för någon vad jag tänkte. Men att i vuxen ålder för första gången få höra förklaringen, att det inte var hans val riktigt men för husfridens skull fick han göra valet att avstå kontakt. Han har mycket noga talat om detta, och bara det att han ringde mig direkt när hans fru gått bort gjorde att jag kunde acceptera det som sanningen, att han inte frivilligt valt det om han kunnat göra annorlunda. Nu o då kommer små saker, små ord och gester som bekräftar att det inte bara är ord. Att som vuxen för första gången få ett SMS där det står jag älskar dig från sin pappa... det är stort! jag grät... jag grät av glädje, av att jag kände mig fånig för hur jag reagerade... Jag är glad över att han gång på gång talar om att det betyder något att jag kommer, att han känner att jag är hans största stöd i detta. Det betyder så mycket! Ibland pratar vi inte alls, bara sitter tysta men det är aldrig en besvärande obekväm tystnad. Vi bara njuter av att vi nu har chansen att umgås som far o dotter. Vi behöver bara öva lite.... vi har ju inte varit här förut lixom, detta är nytt för oss men vi lär oss tillsammans...
Detta inlägget vart inte det jag tänkte när jag började men det behövde skrivas ner tydligen, jag berättar oftast inte vad jag tänker men idag behövde ventilen få öppnas...
tisdag 9 april 2013
Dag 71
Det har inte hänt så mkt i helgen, på vågen alltså så jag har inte haft lust att skriva men nu kanske jag ska skriva ifatt.
Lördag:101,8
söndag: 102,1 (blä)
måndag 101,7 ( ja åt rätt håll i alla fall...)
Så kom dagen, gick dåligt i går för jag hade ont som fanken i höfterna och knäna, tror jag drack dåligt oxå men något bra måste jag gjort!!
Morgonens vikt: 100,7!!
Mitt nästa delmål närmar sig fort! Jag har bestämt att när vågen visar under hundra ska jag tappa upp ett bad... Jag älskar att bada, men har inte gjort det på flera år nu eftersom min stora mage inte kommit under vattnet... jag kände mig så fet sist jag försökte och jag fick lixom doppa en del av mig i taget eftersom jag inte fick plats att sjunka ner... förödmjukande kan man säga! Men snart ska jag försöka igen o det ska bli sååååå skönt! Ett riktigt varmt bad....mmm
Sömnen lyste med sin frånvaro i natt, höfterna värkte så ända in i bänken, alltså vid själva ledkulan, mycket lägre än det brukar. Det var som om jag hade två stora blåmärken, ett på vardera sidan och jag sover ofta på sidan.... har haft så helvetiskt ont och panocoden var sockerpiller men efter 3 tror jag att jag var väck ( tittade på klockan senast straxt efter 2 och lyssnade på en hel skiva till av boken efter det innan jag försvann i dimman). Hoppas jag fixar att dansa ikväll.
Svårt att fatta men 14,8 kg ner! jäklar så bra jag är!!!
Lördag:101,8
söndag: 102,1 (blä)
måndag 101,7 ( ja åt rätt håll i alla fall...)
Så kom dagen, gick dåligt i går för jag hade ont som fanken i höfterna och knäna, tror jag drack dåligt oxå men något bra måste jag gjort!!
Morgonens vikt: 100,7!!
Mitt nästa delmål närmar sig fort! Jag har bestämt att när vågen visar under hundra ska jag tappa upp ett bad... Jag älskar att bada, men har inte gjort det på flera år nu eftersom min stora mage inte kommit under vattnet... jag kände mig så fet sist jag försökte och jag fick lixom doppa en del av mig i taget eftersom jag inte fick plats att sjunka ner... förödmjukande kan man säga! Men snart ska jag försöka igen o det ska bli sååååå skönt! Ett riktigt varmt bad....mmm
Sömnen lyste med sin frånvaro i natt, höfterna värkte så ända in i bänken, alltså vid själva ledkulan, mycket lägre än det brukar. Det var som om jag hade två stora blåmärken, ett på vardera sidan och jag sover ofta på sidan.... har haft så helvetiskt ont och panocoden var sockerpiller men efter 3 tror jag att jag var väck ( tittade på klockan senast straxt efter 2 och lyssnade på en hel skiva till av boken efter det innan jag försvann i dimman). Hoppas jag fixar att dansa ikväll.
Svårt att fatta men 14,8 kg ner! jäklar så bra jag är!!!
fredag 5 april 2013
Mätdag
Mätte lite för skojs skull, (förra mätningen var dag 58)
Så på 10 dagar har detta hänt:
Midja: 99cm -3cm (-20cm sen start på 119cm)
Stuss: 116cm -2cm (-10cm sen start på 126cm)
Överarm: 36cm -1cm (vet tyvärr inte start måttet, bara sen 19 feb, 39cm)
Lår: 67,5cm -0,5cm (vet tyvärr inte start måttet, bara sen 19 feb, 72cm)
Måttbandet jag använder är ett halvmekaniskt från extravaganza som består av ett handtag med måttbandet inuti, så drar man ut måttbandet och låter änden "kroka" fast i handtaget så det bildas en ögla, trycker på spärren så dras överflödigt måttband in och med ett jämnt och icke fuskvänligt tryck ser den till att man får ett rättvist mått. kör man med vanligt måttband så kan man ju i rena glädjen lixom dra lite extra i någon ände, men med detta står man avslappnat och låter fjädern hålla i hop det och det hörs om man fuskar...visst skulle jag kunna hålla andan när jag mäter midjan men jag vill ju veta vad verkligheten säger så fusk intresserar mig inte. Det bästa är ju att förutsättningarna är samma varje gång eftersom fjädern inte bryr sig om dåliga dagar eller är hårdhänt ibland o lös i bland, den mäter lika varje gång om inte jag råkar lägga loopen på fel plats förstås, man kan ju mäta högre eller lägre på låret t ex. jaja jag hoppas jag mäter på samma ställe!
Tjopp o tjohej, nu är det mindre kvar av mej!!!
Så på 10 dagar har detta hänt:
Midja: 99cm -3cm (-20cm sen start på 119cm)
Stuss: 116cm -2cm (-10cm sen start på 126cm)
Överarm: 36cm -1cm (vet tyvärr inte start måttet, bara sen 19 feb, 39cm)
Lår: 67,5cm -0,5cm (vet tyvärr inte start måttet, bara sen 19 feb, 72cm)
Måttbandet jag använder är ett halvmekaniskt från extravaganza som består av ett handtag med måttbandet inuti, så drar man ut måttbandet och låter änden "kroka" fast i handtaget så det bildas en ögla, trycker på spärren så dras överflödigt måttband in och med ett jämnt och icke fuskvänligt tryck ser den till att man får ett rättvist mått. kör man med vanligt måttband så kan man ju i rena glädjen lixom dra lite extra i någon ände, men med detta står man avslappnat och låter fjädern hålla i hop det och det hörs om man fuskar...visst skulle jag kunna hålla andan när jag mäter midjan men jag vill ju veta vad verkligheten säger så fusk intresserar mig inte. Det bästa är ju att förutsättningarna är samma varje gång eftersom fjädern inte bryr sig om dåliga dagar eller är hårdhänt ibland o lös i bland, den mäter lika varje gång om inte jag råkar lägga loopen på fel plats förstås, man kan ju mäta högre eller lägre på låret t ex. jaja jag hoppas jag mäter på samma ställe!
dag 67
Tiden går så fort! Jag trodde jag skrivit i onsdags men inte då, det skedde i mitt huvud tydligen. så här kommer en liten sammanfattning:
vikt onsdag: samma som tisdag 102,3, jag var sugen på allt = mens. i affären sa jag till Marcus att jag vill ha allt från chipshyllan, alla nötter och 10kg choklad! Då vänder han sig mot mig och tittar mig i ögonen och säger lugnt: nej mamma det vill du inte... Den lilla lugna, tysta meningen hjälpte mig genom dagen! på kvällen skulle vi göra hemgjord pizza och allt vad kvarg, havrekli och ägg stod mig upp i halsen, så jag bestämde mig för att få ta vanlig deg och göra en liten pizza av. I övrigt så stod Dukan tänket i focus och det verkar ha fungerat eftersom jag morgonen efter vägde 102,0!
idag fredag så tänkte jag att nu borde väl smällen komma om jag får någon efter min pizzafuskar dag men icke!
Morgonens vikt: 101,8!!
Så även under mens kan vikten minska, tack o lov! I går kväll provade jag byxor som jag köpte på ullared 2009, jag provade ett par och köpte totalt 3 par i samma storlek. De två paren jag inte provade har jag aldrig använt, det ena har jag knäppt någon gång men insåg att det är bra om man kan andas och sitta när man har byxor på sig... det andra paret gick inte ens att knäppa. Men i går gick det!! haha det ena paret sitter som en smäck och det andra blir nog perfa om någon vecka eller två. Mina vanliga jeans som för 2 veckor sen satt bra men aningens tight i midjan fladdrade igår, och jag menar verkligen fladdrar!! hehe dansade med seniorerna och fick dra upp dom hela tiden för att de inte skulle åka ner... FAN VAD JAG E BRA!!
vikt onsdag: samma som tisdag 102,3, jag var sugen på allt = mens. i affären sa jag till Marcus att jag vill ha allt från chipshyllan, alla nötter och 10kg choklad! Då vänder han sig mot mig och tittar mig i ögonen och säger lugnt: nej mamma det vill du inte... Den lilla lugna, tysta meningen hjälpte mig genom dagen! på kvällen skulle vi göra hemgjord pizza och allt vad kvarg, havrekli och ägg stod mig upp i halsen, så jag bestämde mig för att få ta vanlig deg och göra en liten pizza av. I övrigt så stod Dukan tänket i focus och det verkar ha fungerat eftersom jag morgonen efter vägde 102,0!
idag fredag så tänkte jag att nu borde väl smällen komma om jag får någon efter min pizzafuskar dag men icke!
Morgonens vikt: 101,8!!
Så även under mens kan vikten minska, tack o lov! I går kväll provade jag byxor som jag köpte på ullared 2009, jag provade ett par och köpte totalt 3 par i samma storlek. De två paren jag inte provade har jag aldrig använt, det ena har jag knäppt någon gång men insåg att det är bra om man kan andas och sitta när man har byxor på sig... det andra paret gick inte ens att knäppa. Men i går gick det!! haha det ena paret sitter som en smäck och det andra blir nog perfa om någon vecka eller två. Mina vanliga jeans som för 2 veckor sen satt bra men aningens tight i midjan fladdrade igår, och jag menar verkligen fladdrar!! hehe dansade med seniorerna och fick dra upp dom hela tiden för att de inte skulle åka ner... FAN VAD JAG E BRA!!
tisdag 2 april 2013
dag 64
hå håjaja... skriver dåligt men vågen har stått precis still sedan påskafton, trots att jag faktiskt fuskade på kvällen! Jag åt frukt från köttbrickan vi köpte till mammas födelsedag. Jag kan kopiera in det jag skrev på fejjan:
"I dag blev det påskaftons fusk! Min mamma fyller 60 om några dagar så vi överraskade henne med ett litet släktkalas. Jag hade bestämt innan att jag skulle få ta en liten glutenfri kladdkakemuffins som jag brukar baka till mamma. MMM den var så god och jag njöt av den läääänge. allt övrigt fikabröd och tårta struntade jag i helt. Till kvällen sen hade vi köpt en köttbricka med lite olika skivade kalla köttsorter och massa olika frukter, till det serverades potatisklyftor och diverse kalla såser. Jag föll på frukterna... potatisen såg jag inte ens åt, såserna struntade jag fullständigt i och massa rostbiff och skinka slank ner på min tallrik tillsammans med 1 jordgubbe ca 10 vindruvor, 2 tunna skivor honungs melon, 2 bitar ananas och så vanlig grönsallad... frukten var himmelsk! så jag njöt av varje tugga och tänker att jag får stå för mitt val om vågen gnäller i morgon. Jag är stolt att jag inte tog av vinet eller de feta såserna eller potatisen som mitt gamla jag skulle ha gjort. Jag är stolt att det var så lätt att välja och hålla fast vid det. Sen kanske vän av ordning kan lägga fram hur fel det var att äta frukten men jag tänkte att någon gång i bland måste man få unna sig att äta något extra festligt utan att skämmas och det kändes så lyxigt och jag tror att det var det minst "farliga", dessutom fyller ju mamma ju bara 60 en gång... Jag tycker om mitt nya jag!"
Som sagt vågen var förlåtande och har stått still sedan dess men i dag gjorde vi ett litet skutt neråt, SAMTIDIGT som mensen kom i gång!!! Jag som brukar svälla som en ballong!!
Morgonens vikt: 102,3
"I dag blev det påskaftons fusk! Min mamma fyller 60 om några dagar så vi överraskade henne med ett litet släktkalas. Jag hade bestämt innan att jag skulle få ta en liten glutenfri kladdkakemuffins som jag brukar baka till mamma. MMM den var så god och jag njöt av den läääänge. allt övrigt fikabröd och tårta struntade jag i helt. Till kvällen sen hade vi köpt en köttbricka med lite olika skivade kalla köttsorter och massa olika frukter, till det serverades potatisklyftor och diverse kalla såser. Jag föll på frukterna... potatisen såg jag inte ens åt, såserna struntade jag fullständigt i och massa rostbiff och skinka slank ner på min tallrik tillsammans med 1 jordgubbe ca 10 vindruvor, 2 tunna skivor honungs melon, 2 bitar ananas och så vanlig grönsallad... frukten var himmelsk! så jag njöt av varje tugga och tänker att jag får stå för mitt val om vågen gnäller i morgon. Jag är stolt att jag inte tog av vinet eller de feta såserna eller potatisen som mitt gamla jag skulle ha gjort. Jag är stolt att det var så lätt att välja och hålla fast vid det. Sen kanske vän av ordning kan lägga fram hur fel det var att äta frukten men jag tänkte att någon gång i bland måste man få unna sig att äta något extra festligt utan att skämmas och det kändes så lyxigt och jag tror att det var det minst "farliga", dessutom fyller ju mamma ju bara 60 en gång... Jag tycker om mitt nya jag!"
Som sagt vågen var förlåtande och har stått still sedan dess men i dag gjorde vi ett litet skutt neråt, SAMTIDIGT som mensen kom i gång!!! Jag som brukar svälla som en ballong!!
Morgonens vikt: 102,3
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)