dag 89

senaste veckan har jag pendlat en hel del. Fick i mig lite för mycket salt förra helgen o det märktes omgående! Väger mig fortfarande varje dag även om jag inte skriver. Det är inget kul att skriva 8 hg upp, 3 hg ner, 2hg upp 6 hg ner... osv så länge som det ligger över min lägsta nivå. I alla fall när det beror på saltslarv så det är vätska som ligger där o skvalpar. Tror att det var jag som tappade bort att kryddblandningen jag blivit förtjust i ingår salt och det blev lixom mer o mer av den varje dag istället för lite då o då... dessutom använder inte grabben seltin när han lagar mat. Sen hjälpte det ju inte att det blev 5 grönsaksdagar i rad heller... Men jag lyckades få igång magen igår efter en nästan helstrejk i en vecka (dom små harpluttarna som ynkade sig ut i tisdags räknas knappt), och det är skönt! Mindre skönt är att min lingonvecka började i torsdags kväll och det kan ju ha bidragit till tjallet på vikten oxå...

Morgonens vikt: 97,9   :-)

dag 80

oj oj!
Nu händer det grejjer minsann!
Morgonens vikt 99,2!

Dag 79

Snart spricker jag!!! Jag är så jäkla glad så det kan ni inte ana! För det första (detta kommer låta urfånigt för er smalisar där ute) i går på dansen så fick jag syn på något jag inte sett på många år... vi har en hel spegelvägg som jag står framför när jag dansar/undervisar. och jag såg luft mellan låren när jag dansade.... alltså mina lår har blivit mycket mindre så de gnider inte konstant mot varandra... Lycka!

I dag klev jag upp på vågen i spänd förväntan och mina drömmar infriade sig!!!!!!


Morgonens vikt: 99,8!!! fattar ni hur glad jag är??!?!?

dag 78 eller "dagen efter en skitvecka"

Början av förra veckan var bra, jättebra faktiskt

tisdag 100,7
onsdag 100,2
torsdag 100,5 :-(
fredag 100,5  :-(
lördag 100,6  :-(
söndag101,0  :-(  :-(
måndag101,2  :-(  :-(  :-(

Idag tisdag: 100,2!! Yes!! Nu är vi på banan igen!

Vad gjorde jag för att få uppgången då? jo jag tror att dels så sjönk jag för fort dagarna innan pga att jag helt enkelt inte ätit den mängd jag behöver så förbränningen gick ner på noll. Dels så har jag druckit väldigt slarvigt. Men framförallt, jag har slutat vara hungrig och struntat i vad jag borde göra (typ äta regelbundet, lite men ofta). Allt blir en ond cirkel, ju mindre jag äter, ju mindre vill jag äta, fantasin att variera maten tar slut och då är det inte ens roligt att äta alls... Inser att oron över min pappa kanske påverkar mig mycket mer än jag tror. På utsidan och när man pratar med mig så ger jag nog intrycket att det är lugnt, att jag är stark och på något sätt väldigt saklig. Jag känner själv att jag ibland kanske låter som att det är bearbetat och jag kan prata om det utan att vara  nämnvärt påverkad. Men inuti... hå hå jaja inuti blåser det storm, inuti skriker jag, inuti gråter jag, inuti är jag skiträdd. Men jag vet att pappa är rädd, jag vet att pappa behöver mig som en klippa i hans stormiga hav. Han fanns inte när jag behövde som liten men jag kan finnas för honom nu, han behöver mig. Jag behöver finnas för honom för min skull... När jag sitter i timtal med honom på sjukhuset så pratar vi, mycket om ditt o datt men ibland dyker små guldkorn upp, små viktiga saker för mig, kanske ett ögonkast som säger mer än ord, eller ett blixtsnabbt svar som visar att ingen eftertanke behövdes utan svaret kom från hjärtat. Såna tillfällen kan ge mig svar på frågor jag inte vågat/kunnat ställa utan att vi ens pratar om just det... svårt att förklara men viktigt för mig. Att växa upp utan pappa, att veta redan som liten att ett annat barn tagit min plats. Ett barns logik är inte samma sak som vuxnaslogik, i min värld så var jag så värdelös att min pappa fick adoptera ett bättre barn. Mamma gjorde sitt bästa för att förklara hur det var men som sagt barn tolkar på sitt eget vis och jag berättade inte för någon vad jag tänkte. Men att i vuxen ålder för första gången få höra förklaringen, att det inte var hans val riktigt men för husfridens skull fick han göra valet att avstå kontakt. Han har mycket noga talat om detta, och bara det att han ringde mig direkt när hans fru gått bort gjorde att jag kunde acceptera det som sanningen, att han inte frivilligt valt det om han kunnat göra annorlunda. Nu o då kommer små saker, små ord och gester som bekräftar att det inte bara är ord. Att som vuxen för första gången få ett SMS där det står jag älskar dig från sin pappa... det är stort! jag grät... jag grät av glädje, av att jag kände mig fånig för hur jag reagerade... Jag är glad över att han gång på gång talar om att det betyder något att jag kommer, att han känner att jag är hans största stöd i detta. Det betyder så mycket! Ibland pratar vi inte alls, bara sitter tysta men det är aldrig en besvärande obekväm tystnad. Vi bara njuter av att vi nu har chansen att umgås som far o dotter. Vi behöver bara öva lite.... vi har ju inte varit här förut lixom, detta är nytt för oss men vi lär oss tillsammans...


Detta inlägget vart inte det jag tänkte när jag började men det behövde skrivas ner tydligen, jag berättar oftast inte vad jag tänker men idag behövde ventilen få öppnas...

dag 64

hå håjaja... skriver dåligt men vågen har stått precis still sedan påskafton, trots att jag faktiskt fuskade på kvällen! Jag åt frukt från köttbrickan vi köpte till mammas födelsedag. Jag kan kopiera in det jag skrev på fejjan:

"I dag blev det påskaftons fusk! Min mamma fyller 60 om några dagar så vi överraskade henne med ett litet släktkalas. Jag hade bestämt innan att jag skulle få ta en liten glutenfri kladdkakemuffins som jag brukar baka till mamma. MMM den var så god och jag njöt av den läääänge. allt övrigt fikabröd och tårta struntade jag i helt. Till kvällen sen hade vi köpt en köttbricka med lite olika skivade kalla köttsorter och massa olika frukter, till det serverades potatisklyftor och diverse kalla såser. Jag föll på frukterna... potatisen såg jag inte ens åt, såserna struntade jag fullständigt i och massa rostbiff och skinka slank ner på min tallrik tillsammans med 1 jordgubbe ca 10 vindruvor, 2 tunna skivor honungs melon, 2 bitar ananas och så vanlig grönsallad... frukten var himmelsk! så jag njöt av varje tugga och tänker att jag får stå för mitt val om vågen gnäller i morgon. Jag är stolt att jag inte tog av vinet eller de feta såserna eller potatisen som mitt gamla jag skulle ha gjort. Jag är stolt att det var så lätt att välja och hålla fast vid det. Sen kanske vän av ordning kan lägga fram hur fel det var att äta frukten men jag tänkte att någon gång i bland måste man få unna sig att äta något extra festligt utan att skämmas och det kändes så lyxigt och jag tror att det var det minst "farliga", dessutom fyller ju mamma ju bara 60 en gång... Jag tycker om mitt nya jag!"

Som sagt vågen var förlåtande och har stått still sedan dess men i dag gjorde vi ett litet skutt neråt, SAMTIDIGT som mensen kom i gång!!! Jag som brukar svälla som en ballong!!

Morgonens vikt: 102,3

dag 61, Påskafton

Så var påsken här, och kanske kommer våren med den? Hoppas det.

Har skrivit dåligt denna vecka, det har hänt så mkt privat som ska få vara privat så det har helt enkelt inte funnits ork och enengi. Men vägt mig har jag ju gjort: Tisdag & Onsdag samma 103,3kg. Torsdag & Fredag var oxå lika fast ett hg mindre: 103,2. Har månne fastnat i en snigelväxel? fast kanske inte:

Morgonens vikt: 102,5!

Tjopp o tjohej!

Dag 57 och mät dag...

Tog ett varv med måttbandet idag och det var lite skönt!

Midja: 102cm  -2cm (-17cm sen start)
Stuss: 118cm   -3,5cm (-8cm sen start)
Överarm: 37cm  -2cm (vet tyvärr inte start måttet, bara sen 19 feb)
Lår: 68cm  -3cm  (vet tyvärr inte start måttet, bara sen 19 feb)

Hejja mej!! ja och så var det vågen då...

Morgonens vikt: 103,3!  -3hg!

Jag krymper! hihihihi

Dag 57 ( ja helgen var ju bloggfri...)

Två dagar på scrapträff i svartå, nja 2,5 egentligen... Jag har inte vägt mig, jag har fuskat lite, inte gått som jag borde så i morse var jag lite nervös innan jag gick upp på vågen. Varje dag har jag ätit 2 ostskivor på mina dukanplättar, jag har ätit ärtor både lördag och söndag för att få ihop mat att bli mätt på. Jag har ju alltså ätit grönsaker varje dag... Jag har INTE smakat en enda av alla fantastiska kakor som funnits, inte en godisbit, inte en enda jordnöt som de andra smaskade på i stugan, inget vin. När man skriver det såhär låter det som om jag har haft tråkigt men det har jag ABSOLUT inte!! Det har verkligen inte varit svårt att låta bli, visst det doftade förföriskt av kanelkakorna och jordnötterna men nej tack. Jag fick oxå en insikt om mitt gamla beteende: jag fascinerades av att titta på andras ät beteende  hur de tog både bea sås OCH gräddsås på maten för att det fanns, tog av alla 8-10 sorters kakor och bullar ibland flera ggr, hade stora påsar godis, drack cola efter cola och jag insåg att jag har gjort likadant innan Dukan " ja men det är ju bara denna helgen/ detta kalaset / nu på resan/ute i husvagnen/ på sommaren som  man måste få unna sig något gott, annars äter jag ju bra!" pyttsan! Det var en insikt som väckte många tankar, hur mycket man petar i sig utan att det "räknas" Man glömmer att man gjort det, eller faktiskt lite generat säger att det blev ju några kakor men dom hade jag gjort mig förtjänt av, jag gick/ska gå en promenad ... sen...
Jaja vad sa vågen då??

Morgonens vikt: 103,6

Två hg ner alltså! Så nu känns det ännu bättre att jag bara luktade på kakorna och nötterna, att jag åt min kvarg och alla ägg. För det funkar!

Hejja mig!

dag 54 eller Äntligen fredag!!

Håhå jaja idag bär det i väg till Svartå för att scrappa hela helgen lång! Det blir spännande att se hur jag får ihop det med maten men det löser sig nog, jag löper ju inte direkt risk att svälta ihjäl! Har nog späck till flera veckors svält om det skulle vara så! Fast det är lite mindre i dag än i går...

Morgonens vikt: 103,8!

det betyder 11,7 kg bort! Hejja mej!

Väskorna är packade, snart ska jag gå ner till butiken och släppa in Sara o hennes väskor så går vi sen hem och dricker te tills mamma kommer o hämtar oss.

Tror inte jag bloggar från telefonen i helgen, jag har definitivt ingen våg så jag väger mig på måndag nästa gång... Tjing!!

dag 53 tror jag. ..

Idag var vågen snäll, eller så var jag smart igår? Promenerade massor och drack mitt vatten.
Morgonens vikt: 104, 1
Ikväll gjorde jag något dumt... åt vildsvins gryta och den var allt annat än fettsnål...
Ont i magen och direkt utfart var inget skoj... vill aldrig mera ha fett! Blä!!!

Men förövrigt en helt okej dag, fick skjutsa hem pappa från sjukhuset. Han hade en hel bärpåse full med mediciner efter 2 apoteksbesök. Men nu vet jag att han är hemma hos Jim och inte behöver åka buss o krångla. Framför allt, han slipper vara ensam på sjukhuset och stirra i taket hela dagarna!! Så nu kan jag åka på scrapträff med lugnat sinne.

Dag 50 & 51

Dagens och gårdagens vikt: 105,0

Igår blev en skit dag, fast ändå trevlig, men skit. Satt 4 timmar på avdelning 12 o hade jättetrevligt med en närstående ( vem är inte offentligt ännu) samt en trevlig herre vid namn Jörgen. Och varför var jag då där? jo det ringde i min telefon och jag fick med lite krussiduller veta att det troligen poppat upp metastaser i levern och XX ville ha lite sällskap i väntan på röntgen och ev besked. Tackolov fanns det mycket prat o skratt i Jörgen så vi fick annat att tänka på och hade väldigt roligt mellan varven, men även lite chans att ventilera lite tankar, rädslor och begravningar.... det sista var lite jobbigt men jag förstår att om tankarna dyker upp måste dom ju ut, man måste ju få berätta hur ska man annars få veta? fick veta att det finns ett vita arkivet ifyll o klart och det är ju bra, man för mig som inte vetat något om detta till för några timmar sen kom allt som en hink kallvatten. Men föresten, när fan kommer inte bekedet om ev cancer som en chock?!? jaja väntar på att få någon form av besked efter ronden har gått i dag och fram tills dess kan det fortfarande vara en olycklig ord formulering hos en läkare som inte tänkte sig för... Fast man slänger nog inte ur sig det om man inte har fog för det...

Maten i går blev ett eget tokigt kapitel, åt en yoghurt vid 10 sen ingenting och ingenting och till det ingenting... På sjukan fanns inget jag kan äta och jag var i ärlighetens namn inte hungrig.... Men magen lät som en hel bombskvadron på uppdrag, eller möjligen Thor på dåligthumör Vid 18 åt jag två kycklingspett och lite sallad på stickcafeet och sen på kvällen hade älskling gjort lite köttfärsbiffar till mig. All mat växte i munnen på mig så jag åt inte för fort i alla fall men ner kom det. Så att vikten visar det den gör förvånar mig inte, men jag överlever, det är ju inte precis risk att jag svälter ihjäl om jag äter dåligt någon/ några dagar-

Dag 49

I går var det 40 års kalas för Kristina. Det fanns läckra smörgåstårtor, brieost med någon typ av pecannötsröra på, kex och Kristinas supergoda glass och en jätteskål med godis. Allt såg så fantastiskt gott ut men jag åt ingenting! I kanske 30 sekunder så tänkte jag, ska jag ta en liten bit tårta? det gör ju alla andra i de forum jag är med i men lika fort som tanken kom så kände jag: Nej! Jag vill verkligen inte ha så varför ta då? Bara för att slippa förklara? Nej tack, jag minglade och drack ramlösa hela kvällen och var väldigt nöjd med det. Helt ärligt! Jag ville verkligen inte ha, målet är viktigare för mig än ett ögonblicks njutning. Det är så skönt!

Morgonens vikt: 104,6

1 hg kvar till 11kg ner sedan starten!

Jag har bestämt mig för att när jag kommit under hundra ska jag få en speciell mat som belöning. Ja jag vet, det är dumt att ha matbelöningar men det är vettig mat. Jag vill ha det vi kallar "turktacos".  Stekt mager köttfärs enbart kryddad med salt och peppar. Bandoras som består av krossade tomater, chilifrukt och vitlök som får koka med lite salt o peppar. till det är det sallad gurka o tomat, sen kommer det mindre nyttiga... pitabröd, feta ost, kalamata oliver och hummus. Men man kan ju välja att ta lite och njuta. Hummus och kalamata är ju nyttig mat även om de egentligen är bannlysta i denna dieten. Ja ja jag är inte där ännu, då kanske jag inte tycker att det är värt det, vi får se.

dag 47 & 48

Igår fredag hade jag ett planerat fusk! Japp! och det står jag för! Vi skulle ha tacos på kvällen och redan på morgonen bestämde jag att jag skulle få ta ett mjukt tacobröd. Jag är övertygad om att om man planerar eventuella avvikelser så kan man dels njuta av dom så det verkligen är värt det, dels kan man också undvika att man faller i genom på allt "nu är det ju redan förstört, nu kan jag lika gärna..."
Jag var precis lika noga med allting annat hela dagen som vanligt bara att jag fick ett mjukt bröd. Jag kan ärligt säga att gott var det men inget som var värt att gråta över... nästa gång jag ev ska unna mig något liknande så väljer jag nog majsen istället. Insåg att bröd är inte så livsviktigt trots att jag varit brödoman, och det var en väldigt viktig insikt! Jag ska bära  med mig den känslan jag fick igår, "var det verkligen det här jag har längtat efter?"

Gårdagens och dagens vikt: 105,0

Det är alltså 2 hg upp från i torsdags men det är ju inget konstigt, det var ju snarare ett ovanligt stort hopp ner till torsdagen så kroppen behöver väl komma i fatt sig själv helt enkelt!

Dag 46 eller: Nyp mig någon?

Viss drömmer man när man nu är stor och tjock att man ska vakna en morgon och vips så är man smal. Fantastiskt! I fantasin i alla fall... I verkligheten så blir man orolig faktiskt... eller missförstå mig på rätt sätt. Jag är skitglad att det går fort! Tro inget annat, men när jag nu kämpat för minsta gram i flera år och det har gått åt helvete gång på gång med ett plus som resultat så blir man lite misstänksam. Vart man än läser om viktnedgång (vng), VV, i tidningar,  böcker och expert råd så är normal vng ca 0,5-1 kg /vecka för en kvinna, och då är 1 kg väldigt högt och inte så vanligt. Jag räknade ut i går att mitt snitt ligger på 1,6 kg i veckan... förstår ni, bara det skrämde mig lite faktiskt, vad är haken liksom? Det går för lätt, det är för enkelt och det bara rinner av. Åter igen missförstå inte jag är tacksam, jag är så in i helskotta tacksam för det men är rädd för att snart vaknar jag, i går visade ju vågen på 105,4... i dag grät jag en skvätt när jag ställde mig på den...

Morgonens vikt: 104,8

Det betyder -0,6 kg sen igår... Jag fattar bara inte 1) varför har jag inte hittat detta tidigare? 2) ger universum mig en gåva för att kunna ta den i från mig när jag minst anar? 3) hur i helskotta gör jag?

Innerst inne kanske jag har svaren ändå...
1. jag var inte redo förens nu...
2. jag var kanske värd detta, har kanske nått den mentala punkt universum ville redan när jag föddes och detta är mitt pris?
3. Jag följer dieten, jag fuskar inte och om jag måste gå alternativa vägar med ingredienserna så väljer jag med tanke och förstånd. Dricker mitt vatten och går mina promenader.

Jag är lycklig att det funkar, ska inte analysera sönder saker men när man fått så många snytingar av livet är det lätt att hålla garden uppe och misstro allt som är snällt och positivt. Men i dag ska jag le mot alla jag möter och ta emot allt med öppna armar och glatt sinne, idag är jag oslagbar!

dag 45 eller YES!!!!

Jag har gjort det! Jag har fixat det! jag har gått ner 10,1 kg på 45 dagar!! Jag som hade gett upp, jag som inte trodde att jag hade kraften/modet/karaktären eller vad du vill jag hade helt enkelt gett upp, allt jag försökte gav mig ju bara ett par kg till...

Morgonens vikt 105,4!!

Nästa delmål är att komma under hundra kg. Om jag kan fixa 0,5 kg i veckan så kommer det att ta 11 veckor och det blir då runt sista veckan i maj.... Fasen så nice! Tänk en midsommar i klänning! Jo det har jag väl haft förut men jag tänkte en klänning som inte såg ut att komma från Ö&B's tält avdelning... Så det ska få bli min belöning! Att få köpa en klänning som är fin... Eller jag kanske kan ha min fina fina linne kjol och blus? tänk om jag kommer i dom då!? Har sååå mycket fina kläder som jag inte kommer i, så det kommer kännas som julafton när jag får ta fram kartongerna!! Oh jag kommer vara så fin i sommar! Inte behöva få ont i magen varje gång jag tittar i spegeln, inte gråta varje gång kläderna inte passar... Just nu är livet väldigt gott att leva!!

dag 44

Då var mensen äntligen över för denna gång och det syns på vågen oxå tack o lov!

morgonens vikt: 105,8

Snart har jag nått den magiska 10 kg gränsen, ett delmål som jag sett fram emot och det borde kunna nås denna vecka. Det är ju faktiskt bara 3 hg dit! Nästa delmål är att komma under 100.
Förra gången jag gick ner massa kilon så hade jag en jobbig platå vid 14kg. Om jag kommer ner under 101,5 utan att fastna så är det en jätteseger mentalt. Men nu är focus på första delmålet 105,5...

Dag 41 & 42 eller bara skithelg...

Nja så illa kanske inte det har varit men jag åt verkligen piss dåligt i lördags, gick hela dagen på bara frukost youghurt. Det funkar INTE! drack dåligt oxå och hela söndagen har jag fått lida för det... har varit sugen på ALLT! Men jag har klarat mig skapligt ändå, kvällens paj är väl kanske bara 95 % Dukansk... hittade inte fettfri färskost så jag tog philadelphia light till "degen" ( ja den är mest smet) och i fyllningen så får det bara vara 30g 7% ost, men jag har letat i alla affärer jag brukar handla i och jag hittar bara 12% så jag tog 20g och blundade för skillnaden...Dessutom smaksatte jag med en msk stekta baconsnittar ( ordentligt torkade i papper), kyckling och så blev det en msk mat extra 4% grädde....  Värsta lyxen men även jag är ju bara människa!! Till grabbarna blev det min vanliga super baconpaj och hade jag tagit av den hade det ju varit katastrof så jag är inte så ledsen för att jag fuskade lite, Jag gjorde ju bra val och det är väl det som räknas?

Hur är det med vikten då? Jo tack bra!

Lördagens vikt: 106,1

Söndagens vikt: 106,2

Detta mitt under mensveckan då jag i vanliga fall proppar kakhålet fullt med smågodis,chips och choklad. Så jag klagar inte!

Läste i min Dukanbibel igen och ibland undrar jag hur man uppfattar saker, jag har tidigare läst att jag bara får dricka cola zero men nu när jag läste samma sak igen så såg jag att även cola light var ok. Förut när grabbarna och jag gick till ica så passade jag på att läsa på flera lightläsk och plötsligt blev utbudet mkt större! Inte för att läsk är det viktigaste i livet men ibland när man är sugen på sött eller har druckit dåligt så kan det hjälpa. kriteriet är att den ska innehålla max 1 kalori per glas, det finns även några funlight som funkar men inte alla. Så då kan jag ju få glass i sommar! Perfa!

Dag 40

huvudvärk, mensvärk, trött och ont i ryggen... mmm låter som en trevlig dag! Sugen på något skräp men inte värre än jag kan ignorera det och det är snart över, det är ju lingonveckans fel. Men bara 1 hg "mensvikt"! Hejja mej!!

Morgonens vikt: 106,3

dag 38 & 39

Jag glömde skriva i går så det får bli dubbelt i dag och eftersom vikten visade samma så är ju det inget problem!

Morgonens vikt 106,2 

I tisdags på dansen så fick jag se hur stora mina byxor var... jag blev så glad! Tänk att dålig passform kan vara så glädjande!Inte för att dom var jättetighta förut men nu hängde dom verkligen!

Jag har ju en hormonspiral insatt och enligt barnmorskan så ska alla som har den slippa blödningar, mensvärk och alla andra biverkningar. Nu är ju inte jag som alla andra, finns det biverkningar så får jag dom oftast. Jag blöder ändå närsomhelst, ibland varannan månad, ibland var tredje vecka. P-pillren jag hade innan är samma hormon fast starkare och då fick jag äta blodstillande medicin för jag blödde som en slaktgris o värken var fruktansvärd. Anledningen till att jag fick  dom var att jag var för fet för någon annan sort, fick inte äta något annat helt enkelt. Nu till det märkliga i kråksången... En av de stora biverkningarna är ökad aptit och vikt uppgång!! Hur faan tänkte dom då? "Du är fet så nu ska du bli fetare eller sluta ha sex med din sambo, varsågod o välj!" Jag gick ju upp ca 20kg. Ja det andra alternativet var ju inte aktuellt... :-) När jag sen fick spiralen efter diverse smärtsamma cystor, konstant förstoppning i nästan två år ( man kan få trög mage, jo tack!!) analsprickor, nerblodade kläder, sängkläder osv så sa dom att "nu blir det bättre". Jo visst, jag slipper risken att förblöda varje månad och det är skönt, magen vart väl lite bättre, sprickorna hann tillomed läka mellan varven. Aptiten och problemet med matfixeringen blev inte bättre alls utan värre än någonsin... Jag har alltid lagt på mig vatten runt mens och det blev värre med p-pillren, något bättre med spiralen men inte bra, Men nu till en bättre kråksång: Med hjälp av Dukan har den ökade aptiten och matfixeringen försvunnit, magen är ju fortfarande lite trög men aldrig hård längre ( min stackars ärriga rumpa är lycklig!) Vattenpåslaget i kroppen är i mer normala mängder på 2-3 hg istället för 2-3kg... DET ÄR SÅ SKÖNT!!!
Just nu har jag mens och det syns inte på min kropp!!! *dansar runt*

dag 37

I går var jag hungrig, hade väl lite att ta igen kan man tänka. Men löste det helt inom ramarna för dukan även om tankarna på onyttiga saker faktiskt dök upp i mitt huvud! Så nu borde kroppen vara i fas igen, alltså det vågen visar är det rätta så att säga. Och vad visar den då?JO

Morgonens vikt: 106,3 

jag klagar inte! Jag längtar så efter att den ska visa två siffrigt igen och det borde den göra om 6-7 veckor, ja någonstans i april. Det är en sån hisnande känsla! Det är ju så nära att jag nästan kan ta på det ju!