Min resa mot mål!

fredag 10 december 2010

Dagbok för veckans utmaning

Här kommer jag notera saker som har med veckans utmaning att göra så jag kommer att gå tillbaka hit varje dag och ändra och lägga till. Utmaningen består att helt enkelt lyssna på kroppens signaler vad gäller mat, dryck och motion. Och då pratar vi riktiga signaler inte den inre rösten som säger att du är väldigt sugen på en chokladbit... Detta är egentligen inget nytt för mig men jag har glömt, förträngt och stängt av funktionen efter att jag fick fibromyalgi. Om jag inte orkar göra något så har jag sagt att "det är fibron som talar, strunta i det det funkar ändå! Min läkare säger att inget är trasigt så kör!!" och så har jag rusat på som en ångvält för att fibron inte ska vinna loppet. Mycket har jag den inställningen att tacka för att jag är så pass rörlig och "frisk" som jag är i dag. Jag har ett "jävlar annamma" som är enormt men ibland ligger det mig i fatet. Jag har en historia med massa magproblem, magkatarr, överkänslighet osv och då var jag en jäkel på att veta vad jag kunde äta eller inte bara genom att se och lukta på mat och lyssna till min kropp. Det var faktiskt väldigt fascinerande, vi testade ibland genom att hälla upp och ta fram massa olika saker som jag fick titta o lukta på utan att se förpackningen osv... jag hade rätt på 9 av 10 vilka saker som innehöll citronsyra även fast det var blandat med annat... Så jag vet att min kropp kan "prata" bara mina öron vill höra.
Jag antecknar friskt här vad jag tycker att jag lyssnat på så fetmarkerar jag de som jag tycker är värdefulla

Torsdag 9 dec: Jag gick istället för att sitta o pyssla när kroppen sa i från fast jag hade massa kort att göra på jobbet. På kvällen skulle jag och Ulrika träna dans men det fick bli enbart genomgång av stegen så vi skulle förstå dem men ingen dans till musik för JAG SA IFRÅN! skönt...

Fredag 10 dec: Jag gick inte min morgon promenad, utan åt frukost först för jag kände att jag behövde det.
Det blev ingen promenad alls idag Jag orkade helt enkelt inte, Kände att jag hade klarat det om jag velat men jag lyssnade på min kropp

Lördag 11dec: Vilade massor, sov en del, tillät mig vara lat, för att låta kroppen hela sig och jag har nästan inte känt av diskarna alls i dag och det är underbart

1 kommentar:

Åza Diaz Mägi sa...

Tjena vad duktig du är. HÄRLIGT JOBBAT! Oh jag längtar oxå efter att leva i total symbios med kroppen. Visst är det coolt att börja! Om ett år du Neli, då är vi perfekta värdar för oss själva!
En dubbelkram!