Stackars bloggen... alldeles dammig, bortglömd och oanvänd... Men kanske kan vi skaka liv i dig? Jag har bestämt mig för att ta mig ut på en ny resa. En resa mot ett lättare jag.... Igen!
Jag har funderat o funderat, i tre år nu har tanken funnits men skrämt livet ur mig.... Jag har ställt miljoner frågor, jag har läst, jag har lyssnat och sakta sakta har jag fattat modet och förra fredagen gick jag med det frankerade kuvertet till brevlådan, jag ska erkänna att jag höll det ett tag kvar i springan men så släppte jag det!! Nu är min egenremiss skickad! Varför egenremiss? Jo för jag har hört så många som förödmjukas inför vårdcentralsläkare, så många som klappas på huvudet och "ät mindre och rör dig mer så ska du se att det hjälper" Herregud om det var så lätt så skulle jag ha varit smal som en sticka när jag jobbade som dans instruktör, eller som hästskötare med för den delen! Men jag vet att jag har gjort allt jag förmår, jag har gått ner stora summor vid flera tillfällen så att gå ner är inga problem! Problemen kommer när jag släpper kontrollen, när jag slutar räkna poäng, kalorier eller gram fett då smyger sig eländet på men väldigt sakta. Sen kommer ett skov av värk o DÅ smyger det inte längre! För när jag har ont kommer ett väldigt choklad och godissug och det är omöjligt att stå emot! låter löjligt men jag har fått inse att jag har inte kraften, det har hänt att jag varit så desperat att jag gråtande förbannar mig själv för jag ska banne mig inte ha choklad samtidigt som jag gör iordning ett glas oboj, det är något starkare som styr och tårar hjälper inte. Jag är väl medveten om att det är kroppen som blir deppig vid skov och det finns ett ämne i choklad som som man blir glad av och det är det som kroppen då skriker efter, men tyvärr så ökar själva sockret i chokladen fibrosmärtan så det är en djävulskt ond cirkel! Men när jag är mitt inne i en diet som tex viktväktarna eller som nu sist Dukan, då kommer inte de där otroliga sugen för då får kroppen det där ämnet (som jag inte minns vad det heter) ändå. O vad kommer skillnaden bli efter OP? Jo i den bästa av världar så kommer jag då att tvingas hålla mig kvar på den smala vägen som kallas god kost hållning för om jag avviker från den kommer jag må väldigt dåligt. Jag vet flera som kan äta ytterst lite "onyttigheter" o sen slår det bakut, och det vore ju fantastiskt bra! Så för min del blir det en stor kost omläggning för det har jag bestämt mig för, har hört så många som tjatat om att de ska kunna äta allt som de kunde äta innan op men då har man ju missat nyttan med operationen om man fortsätter att göra som man alltid gjort så får man det man alltid fått! Jag är så trött på att ha ont! Jag vet att op INTE tar bort fibron MEN ju större jag är ju ondare har jag, Punkt!
Jag är väl medveten om allt som kan gå fel, men oxå allt som kan gå rätt. Det är som ett stort kortspel, man vet inte i förväg vilka kort man får och man vet inte om man själv sen spelar dom på rätt sätt. Det går inte att säga att det är svart eller vitt, lyckad eller misslyckad, jag tänker mer som att vissa saker vinner man och andra saker förlorar man. Smaken kan ju förändras drastiskt efter op och jag kanske förlorar smaken för någon mat som jag nu tycker är jättegott men jag kan ju oxå lära mig att tycka om något annat, jag kanske kommer dumpa på saker jag väldigt gärna vill få ha kvar som tex bubbelvatten men det är ju en av många skitsaker i jämförelse med hur jag mår när jag går runt som en fet korv...
Om 30 minuter kommer de ringa från Obesitas i Norrköping o då får vi se om jag kan få gå på möte redan i december...
håll tummarna nu!
Tjing!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar