Min resa mot mål!

torsdag 8 september 2011

Sökes: manual till mig

Finns det en on och off knapp? I så fall vill jag ha hjälp att hitta den... Det är så många som är på mig, framför allt bobo, om att jag måste släppa ut sorgen... Gråt ut istället för att spara på det... Ja om någon kan trycka på den jävla start knappen! Hon saknas mig massor så det är absolut inte det som är problemet... Jag har bara hamnat i ett "orkar inte du så orkar jag för dig oxå" läge. När min kompis nyligen gick igenom en helvetes separation så var jag hans bollplank, hans stöd och jag bar hans sorg när han inte orkade. Dygnet runt, ständig telefonjour ca 5-15 ggr/dygn i flera månader. Jag gjorde det för det är så jag är, jag vill ta hand om de mina. Jag ångrar det inte en sekund! Men det blir tillslut en roll, man måste stänga av sig själv för att orka ge o ge o ge. Nu behöver Bobo mig och jag är genast där och vill ge allt jag har, om jag kunde skulle jag bära honom genom eld om det skulle hjälpa. Jag vill ta emot honom varje gång han faller... Vill vara dubbelt så stark för att han ska få vara svag om han behöver... Men det betyder att jag har stängt dörren till mitt inre rum, inte medvetet dock! För jag är inte dum! Det är väl ett slags självförsvar kanske, jag vet inte men allas tjat om att jag måste släppa taget och gråta gör att jag börjar känna mig som en dålig människa... Är jag det? Är jag hemsk som inte kan gråta hejdlöst så fort andra gör det? Jag gråter ibland när jag är själv, när tankarna kommer och jag inte behövs av någon annan... Då kommer paniken... Paniken över att alla kan dö idag, de kan ha dött i går redan. Det är då jag smsar i panik till sonen i östersund eller smyger in till sonen hemma för att kolla att de lever... Det finns nog ingen manual till mig... Kraken som försökte skriva den sitter säkert på hisspan nu. Men jag tar mig fram och jag försöker på mitt sätt... Det är säkert fel men det är det enda jag kan! Puss i pannan på er.
Published with Blogger-droid v1.7.4

3 kommentarer:

Anna-Maria sa...

Du är absolut ingen dålig människa! Det får du inte alls tro!
Alla människor sörjer på olika sätt, jag skall sluta tjata på dig! Ta den tid du behöver!
Kram

Asksvart sa...

Inte behöver man gråta för att sörja... Det finns så många sätt att sörja på som det finns människor... Vi handskas med saker och ting på olika sätt...
Ta hand om dig vännen!!!! *Kramar om*

Åza Diaz Mägi sa...

Du gör som du kan. I sinom tid öppnas dina floder med. Nu behöver du fixa, stötta och göra vad du kan. Så då gör du det. Klappa dej på axeln och var stolt över dej. Gråta kan du göra när Bobb kan ta emot dej.

Tack för idag. Det var roligt att ha er med!
KRAMIZ